söndag 24 maj 2015

Göteborgsvarvet 2015

Förra året planerade jag att springa Göteborgsvarvet under 1:10. Typisk sak som är kul att säga men svårare att göra. Jag har gnällt ganska mycket om att jag har haft en tung vinter och inte kom igång med nån riktig löpträning förrän i mars så jag ska inte gnälla mer om det. Jag var i alla fall ganska ihärdig trots att det var tungt och fick till sex bra träningsveckor med över 100 km/vecka och på femte/sjätte veckan började det faktiskt släppa lite. I tisdags körde vi genrepspass inför varvet. Sex kilometer som skulle gå i planerad tävlingsfart men som snarare gick så snabbt man orkade springa. Jag orkade hålla 3:20-fart vilket kändes lovande.

Varvet då? Jo, jag hade släppt helt förhoppningen om sub 70 för längesedan men kände att jag kanske var i form för att slå mitt varvet-pb från 2011, 1:14:39. Kanske t o m gå ner mot halvmara-pb:t (Kungsbackaloppet 2013, 1:12:44). Var ganska spänd och nervös på morgonen innan loppet. Väl i startfållan kände jag mig dock ganska lugn, men inte jättepeppad på att plåga mig runt Göteborg. Försökte tänka positivt och inte sätta för stor press på mig själv. Jag hade på mig nya klockan och pulsband men bara för att det är kul att analysera siffrorna efteråt, ville inte kolla på den under tiden då jag bara blir stressad då.

Direkt från start tyckte jag att det var ganska tungt faktiskt, kollade aldrig farten men tippar på att det var ca 3:25-fart fram till Säldammsbacken vid 2 km. Försökte hålla tillbaka ansträngningen uppför backen men i efterhand ser jag att pulsen gick upp ganska högt redan där.

Fortsatte och försökte fokusera på här och nu och inte på hur långt det är kvar. Fram till bron var vi en klunga på 5-7 stycken, bland annat klubbkompisen Svante som alltid springer bra på varvet. Passerade 5 km vid brofästet på ca 17:30, hade kanske hoppats att klockan där visat lite mindre tid med tanke på att det inte kändes jättelätt. Uppför bron var tanken återigen att inte bränna sig genom att gå på för hårt, dessutom motvind den biten.

Efter bron splittrades klungan upp och det blev bara jag och Svante längs norra älvstranden. Svante drog första biten och det kändes som han var stark och jag visste inte hur länge jag skulle orka hänga med. Fick en mental svacka här då vi ännu inte var halvvägs och jag kände att jag var en bra bit utanför bekvämlighetszonen. Såg ingen klocka vid 10-km-passering men jag kände att vi fortfarande höll bra tempo så jag tippade att vi var strax under 35 minuter. (34:42 kan jag se i efterhand).

Strax efter halvvägs gick jag upp och drog och lite senare verkade det som att Svante tappade kontakten efter nån vätskestation. Strax innan Götaälvbron får jag syn på en tröttnad löpare framför och det är ju mycket den energin man lever på. Andras död...

Uppför bron är det återigen fokus på att inte gå på för fort, lugnt och metodiskt. Klubbkompisen Lasse står mitt på bron och erbjuder vattenflaska vilket passade bra och några klunkar från den var i princip allt jag drack under hela loppet. Tack Lasse!

Sen kommer Avenyn och där är det tufft men samtidigt intensivt då det är kanske den åskådartätaste delen av banan. Är riktigt ansträngd nu, men samtidigt ser jag klungan med klubbkompisen och superveteranen Göran Sander (som siktade mot 1:12) bara 20-talet sekunder framför och jag verkar inte tappa på dom.

Efter vändning runt Poseidon är det bara 4 km kvar och då ska det väl vara själva fan om man inte ska ta sig i mål. Men det gör ont och jag tycker synd om mig själv. Försöker slappna av och få lite mikrovila nedför Avenyn tills man svänger vänster in på Vasagatan. Där blir det både lätt uppför och motvind igen. Skitsamma, det är samma för alla.

Efter Vasagatan är det vänster och åter lätt uppför på Övre Husargatan. Ser ett enhörnalinne en bit fram som jag snart identifierar som Anders Grahl som tröttnat och/eller gett upp, kommer ganska snabbt förbi och suger återigen i mig energin från den döende. Strax efter detta, vid Linnéplatsen, gör en tröttnande Björn Hammar från Sävedalen mig samma tjänst. Sen är det bara bron över leden och passering 20 km (1:10:18).

På sista kilometern lyckas jag faktiskt plocka ytterligare två placeringar, först Andreas Åkesson från ÖIS och sen en etiopier i Ullevi-linne.

När jag kommer in på Slottsskogsvallen ser jag att klockan är på 1:13:50, jag gör ett halvhjärtat försök att spränga 1:14-gränsen men det är för långt till mål. Kommer in på 1:14:03. Trött.

För den som gillar siffror:

Medelfart: 3:30/km
0-5 km: 3:30/km
5-10 km: 3:27/km
10-15 km: 3:31/km
15-20 km: 3:37/km
20-20,1 km: 3:26/km

Placering:
Totalt: 46
Herrar: 39
H35: 3

Snittpuls: 155 (89% av max)
Maxpuls: 163
Medelkadens: 164 steg/min
Medelvärde vertikal rörelse: 12,5 cm
Medeltid markkontakt: 203 millisekunder

Jag är helt nöjd med tiden och genomförandet. Mest nöjd är jag att jag orkade vara fokuserad hela vägen och att jag inte gav upp.

Detta innebär att säsongens enda mål vad gäller löpning är genomfört och nu lägger jag om träningen helt mot triathlon och Kalmar Ironman. Startade detta idag med att cykla en ganska avslappnad runda på tempocykeln, 66 km i 34 km/h-snitt.

Svante och jag på Norra Älvstranden. Foto: Ernst Knutsen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar